Push for Pride

Ambassadör 6 - Stosh Jovan

Det finns fortfarande mycket jobb kvar att göra i Sverige

Uganda är ett av världens tuffaste länder att leva i som hbtq-person. Att vara öppet homosexuell man är ett brott som bestraffas med livstids fängelse. Trakasserierna mot hbtq-personer är utbredda och förövarna är både civila och myndigheter. Polis har bland annat avbrutit möten som arrangerats av hbtq-organisationer. En av de som har personlig erfarenhet av den dagliga utsattheten är Stosh Jovan, ugandisk hbtq-aktivist.

I Uganda är det brottsligt att som man ha sexuell kontakt med andra män och straffet är livstids fängelse. Försök till samkönade handlingar mellan män bestraffas med upp till sju års fängelse, samma straff gäller för samkönade handlingar mellan kvinnor. Äktenskap mellan personer av samma kön är förbjudet sedan 2005 och bestraffas med fängelse. Det finns inte heller någon lag som gör det möjligt för transpersoner som genomgår könskorrigering att få sin könsidentitet erkänd av myndigheterna.

Utöver de uppenbara begränsningarna av ugandiernas rättigheter saknas även skydd mot diskriminering eller hatbrott på grund av sexuell läggning eller könsidentitet och förföljelsen av hbtq-personer är utbredd. Trots det finns det många som kämpar för sina rättigheter. En av dem är Stosh Jovan, Ugandisk transperson, hiv/aids- och hbtq-aktivist, som under flera år var verksam som människorättsaktivist i hemlandet. Då outades han flertalet gånger i tidningarna, som även publicerade bilder på honom. Det ledde till att Stosh gömde sig undan regeringen och tvingades till husarrest. Idag bor han i Sverige, ett land som kommit långt, men som fortfarande har mycket arbete kvar.

– Även om hbtq-personer är accepterade här i Sverige är homo- och transfobin fortfarande stor, vilket innebär att det fortfarande finns en hel del arbete kvar när det gäller den här typen av frågor. En av de bästa arenorna att diskutera den här typen är frågor är på Pride-festivaler, säger Stosh Jovan.

Ambassadör 5 - Ulrika Westerlund

Politiska löften är ingenting värda om de inte infrias

2006 förtydligades den svenska utlänningslagen för att stärka rättigheterna för asylsökande hbtq-personer. Men systemet är fortfarande inte rättssäkert och människor som flyr förföljelse på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet får avslag på sina asylansökningar. Det är dags att regeringen tar ansvar så att denna mänskliga rättighet börjar gälla för alla.

Ulrika Westerlund är sedan år 2010 förbundsordförande för RFSL och det är den här typen av viktiga politiska frågor hon jobbar med varje dag. Det finns mycket att göra. Fram till 2013 tvångssteriliserades transpersoner av svenska staten. Fortfarande har ingen ursäkt framförts och inget skadestånd har betalats ut till de drabbade.

Lagstiftningen på det familjepolitiska området måste ses över så att alla familjer får samma rätt till trygghet, samma sak gäller skolornas likabehandlingsarbete. Arbetet mot hatbrott måste förstärkas. Därtill behöver smittskyddslagen ses över och folkhälsolag införas, så att alla får samma möjlighet att få bästa möjliga vård.

Sverige hamnar ofta på en topplacering när länders lagstiftning på hbtq-området rankas. Men arbetet mot homofobi, bifobi och transfobi är en ständigt pågående process och inget land i världen kan slå sig till ro. I årets Pridefestival vill Ulrika pusha för att regeringen ska sätta igång med viktiga hbtq-politiska reformer. Politiska löften är ingenting värda om de inte infrias.

Ambassadör 4 - Anton Hysén

Vi måste gå ihop som ett lag och ta hand om varandra.

Fotbollsvärlden är känd för sin machokultur och hårda omklädningsrumsjargong. Att vara öppet homosexuell i sportvärlden har länge varit tabubelagt och ytterst få personer har hittills trätt fram med sin läggning. De som valt att komma ut ställs ofta inför ett smärtsamt val; sporten de älskar eller vem de älskar. Ett val ingen ska behöva göra.

Engelsmannen Justin Fashanu blev historiens första öppet homosexuella elitfotbollspelare när han kom ut 1990. Och han gick ett hårt öde till mötes. Under 80-talet spreds ryktet om att Fashanu hade setts på en gayklubb och efter ryktet förbjöds han att träna med sitt lag, tvingades att byta både klubb och stad, och så småningom sökte han sig till kyrkan för att ”bli botad”. När Fashanu valde att komma ut offentligt i tidningen The Sun innebar det slutet för hans heltidskontrakt och efter anklagelser om våldtäkt på en 17-årig pojke tog han slutligen livet av sig.

En annan fotbollsspelare med erfarenhet av att komma ut är Göteborgssonen Anton Hysén, som berättade om sin läggning i fotbollsmagasinet Offside 2011. Anton, som då jobbade på Volvo Torslanda, hamnade snabbt i rampljuset och blev den kommande tiden nedringd av all världens media, från Kina till Peru. Det ovanliga fenomenet triggade en medieuppståndelse som han aldrig hade räknat med och i Sverige hyllades han för sitt mod. Trots det positiva mottagandet här på hemmaplan ser stora delen av världen annorlunda på saken. I årets West Pride vill Anton pusha för att hela samhället ska jobba ihop som ett lag så att ingen hamnar utanför, oavsett om det gäller sport eller i andra sammanhang.

Ambassadör 3 - Sahar Mosleh

Avskaffa rasismen mot icke-normativa familje-konstellationer.

Vårt samhälle är fullt av rasism. Rasism som uppstår utifrån de normer vi själva har skapat och fortsätter att skapa varje minut. Att avvika mot normen på ett sätt skapar hinder i vardagen. Så vad händer då om en avviker från normen på ett, två, tre olika sätt? Den frågan ställer sig Sahar Mosleh.

Sedan 2003 har samkönade par rätt att bli prövade som adoptivföräldrar. Tack vare dessa lagändringar har möjligheterna till adoption ökat för regnbågsfamiljer, men mycket av heteronormen lever fortfarande kvar hos myndigheter och i andra offentliga rum. Forskning kring den nya generationens regnbågsfamiljer visar att icke-biologiska mammor ofta möts av oprofessionella förhållningssätt och att de ständigt får kämpa för sin rätt att delta som en jämbördig förälder i sina barns liv.

Sahar Mosleh arbetar som handläggare på ett assistansbolag och beskriver sig själv som en icke-normativ, konstig figur som gillar variation. Som funkis, lesbisk, muslimsk mamma begränsas hon dagligen i sin vardag – på grund av att hon inte passar in samhällets normer. Som samhällsaktivist brinner hon för alla typer av normkritiska frågor, särskilt frågor gällande just regnbågsfamiljer och de hinder de möter i samhället.
– Jag skulle säga att jag skiljer mig från normen både tankemässigt och fysiskt. Normrasismen har funnits med mig hela livet både i det offentliga rummet och i det privata. Jag måste hela tiden förklara att jag finns och varför jag finns.

I år vill Sahar pusha och peppa alla funkis/regnbågsfamiljer där ute att fortsätta kampen för att påverka och underlätta lagen så att regnbågsfamiljer ges rätten till samma förutsättningar för adoption och närstående adoption som andra familjer i samhället i både Sverige och resten av världen.

Ambassadör 2 - Lars Gårdfeldt

Ingen ska behöva be om ursäkt för att de föddes.

Det har blivit dags för kyrkor och trossamfund runt om i världen att ta ställning och använda sin makt till att förespråka kärlek och rättvisa för alla människor, så att ingen mer ska behöva be om ursäkt för att de föddes. Det tycker Lars Gårdfeldt, prästen som på 90-talet vigde bögpar i smyg.

1995 stiftades partnerskapslagen i Sverige. Lagen innebar att personer av samma kön kunde ingå partnerskap som ett alternativ till äktenskap, som de vid denna tid inte hade rätt att ingå. Partnerskap var bara giltiga om de ingicks inför civila myndigheter. I klartext var det med andra ord omöjligt för personer av samma kön att ha ett kyrkobröllop.

Prästen Lars Gårdfeldt trotsade lagen och vigde bögpar i smyg, i hopp om att ingen skulle få reda på det. Men hemligheten avslöjades snart och Lars blev anmäld till kyrkans egen domstol, domkapitlet, och ett stort medialt bråk bröt ut. Där och då tvingades Lars ut ur garderoben och in i debatten.

Sedan dess har det skett en hel del förändringar i svenska lagreformer. År 2009 blev äktenskapsbalken könsneutral, lesbiska par har fått rätt till inseminering med donerade spermier, homopar får adoptera och diskrimineringslagstiftningen har gått igenom. Trots alla förändringar finns mycket kvar att göra. I sitt tema vill Lars pusha för att kyrkan ska ta ansvar för att ingen människa ska behöva be om ursäkt för sin identitet.

Håller du med? Tryck på knappen för en kyrka som står för gränslös kärlek.

Ambassadör 1 - Aleksa Lundberg

Vi måste öka medvetenheten om transpersoners situation, världen över.

Det har blivit dags för hbtq-rörelsen att göra upp med sitt rasistiska, patriarkala, transfobiska och funkofobiska arv. Det menar Aleksa Lundberg, som verkar som skådespelare, journalist och transaktivist. Fram tills bara några år sedan var transpersoner – i synnerhet rasifierade transkvinnor, uteslutna ur den bredare hbtq-kampen. Idag får transpersoner allt mer utrymme och deras problematik tas på allvar av allt fler. Men det räcker inte. Transpersoner är fortfarande den grupp under hbtq-paraplyet som mår som allra sämst. Folkhälsoinstitutets senaste mätning visar att 50 procent av Sveriges transpersoner någon gång försökt ta sitt eget liv. Liknande siffror finns att hitta i de flesta länder i världen som bryr sig om att mäta. Förra året mördades 226 transpersoner i transfoba hatbrott och mörkertalet är stort.

I årets Pridefestival vill Aleksa pusha för att göra alla medvetna om att Pride-rörelsen inte enbart är till för vita, homosexuella män med vanligt förekommande funktionsuppsättning, utan lika mycket för transpersoner, rasifierade, lesbiska och hbtq-personer med normbrytande funktionalitet.

Tack till alla er som bidragit med era namn!
Namninsamlingen är nu avslutad

De här makthavarna får ta emot din protest:

Genom att stödja kampanjen Push For Pride bidrar du till att påverka våra makthavare att minska förtrycket mot hbtq-personer över hela jorden. Ju fler vi blir, desto större möjlighet till påverkan har vi. Tillsammans kan vi förändra världen.

Stefan Löfven

Stefan Löfven Statsminister

Alice Bah Kuhnke

Alice Bah Kuhnke Kultur- och demokratiminister

Morgan Johansson

Morgan Johansson Migration- och justitieminister

Margot Wallström

Margot Wallström Utrikesminister

Varje dag begås brott mot mänskliga rättigheter där förövarna är regeringar, presidenter och hela samhällen. De som drabbas är personer som på olika sätt bryter mot normerna. Människor som bara vill leva ett fritt liv, men istället klassas som brottslingar bara för att de finns. Visa att du vill ha rättvisa och respekt för alla, att du står upp för allas rätt att vara eller älska vem hen vill – Med ett enkelt knapptryck.

Varje vecka fram till att West Pride går av stapeln 10 juni kommer våra ambassadörer att lyfta varsitt ämne här på pushforpride.se. Vi har samlat makthavare som vi vill påverka och som kommer att ta del av budskapet när du trycker på knappen. Varje knapptryck är en röst i vårt arbete för en rättvisare värld.